Börjar det bli glest mellan hårstråna eller är du typen vars vildvuxna kalufs lever sitt eget liv? Oavsett vilka problem du har med ditt hår så finns det möjligheter till att förbättra hårets kondition genom att ta hand om det på rätt sätt. Här kan du lära dig mer om håret.
 

Hårstråets uppbyggnad
Ett hårstrå är uppbyggt av ett strå och en lökformad rot som omsluts av en hårsäck (follikel). Hårstrået bildas i den lökformade roten och består till största del av ett protein kallat keratin. Detta protein finns även i ytterhuden och naglarna. Det är keratinet som gör håret elastiskt och motståndskraftigt mot yttre påfrestningar. Ett enda hårstrå kan tåla en belastning på upp till 100g. Hårstrået innehåller inga nerver och förses inte med blod och kan därför betraktas som död materia. Om håret inte vore dött skulle det vara ganska smärtsamt att gå till frisören för att klippa håret.
 
Varje strå är uppbyggt av tre skikt av celler. Den innersta kärnan utgör hårets märg och är uppbyggd av runda celler. Personer med tunt och mycket fint hår kan sakna det innersta cellskiktet. Det mellersta skiktet består av långsmala celler och innehåller färgämnet melanin som ger håret dess färg. Det yttersta skiktet är uppbyggt av genomskinliga, fjälliknande celler som tillsammans utgör ett skyddande hölje.
 
Vi har cirka 100-200.000 hårstrån på huvudet, eller cirka 150-600 strån per kvadratcentimeter. Den genomsnittliga ytan som huvudsvålen upptar är omkring 400 kvadratcentimeter. Antal hårstrån varierar dock starkt från person till person. Blonda har till exempel fler hårstrån än brunhåriga, som har fler hårstrån än svarthåriga och som i sin tur har fler än rödhåriga.
 
Hårstråets tillväxt
Längst ned i hårsäcken finns papillen, fylld med nerver och blodkärl, som ansvarar för hårets tillväxt. Det är hårsäcken som bestämmer hårets utseende. Det anses normalt att tappa upp till 100-150 hårstrån om dagen. En rak hårsäck ger i regel rakt hår, en böjd hårsäck ger vanligtvis vågigt hår medan en spiralformad hårsäck oftast ger ett lockigt eller krulligt hår. I anslutning till hårsäcken finns talgkörtlarna som utsöndrar de fett (sebum) som fungerar som smörjmedel för håret och hårstråna. Personer med fett hår har helt enkelt ett överskott av sebum i håret.
 
Ett hårstrå lever mellan 2-8 år. Under den tiden genomgår håret tre faser; tillväxtfas, övergångsfas och en vilofas. Under tillväxtfasen växer håret med i genomsnitt 1-2cm per månad. Det sker genom celldelning i papillen som trycker upp hårstrået mot hårbotten. Tillväxten sker snabbare i åldrarna 15-30 år och avtar sedan kraftigt mellan 50-60 år. Generellt sett så växer håret snabbare hos kvinnor än hos män.
 
Tillväxtfasen kan pågå i allt från 2 till 8 år. Längden på tillväxtfasen styr hårets längd. Med en kortare tillväxtfas blir det svårare att skaffa riktigt långt hår även om håret växer snabbt. När hårstrået går in i övergångsfasen börjar papillen som förser håret med näring att dra ihop sig. Denna fas varar i allmänhet mellan några dagar till ett par veckor. Slutligen når hårstrået vilofasen. Håret befinner sig det vilande stadiet i ca 3 månader. När vilofasen är över lossnar håret och processen börjar om igen med ett nytt hårstrå. Det anses normalt att tappa upp till 100-150 hårstrån om dagen. Så märker du att du tappar lite hår så kanske det inte finns någon anledning till oro. Oftast är det helt normalt.